Välkommen till Hjärtumsbygden!

Hjärtumsbygden är en levande och vacker trakt, där föreningar och många andra samarbetar för att göra området till en attraktiv plats att bo på! Här finns både förskola och fritidsgård, och många av de som bor här pendlar till Lilla Edet, Trollhättan, Vänersborg, Kungälv, Göteborg, Stenungsund och Uddevalla. 

Om du vill veta lite om bygdens historia, kan du läsa vidare här nedan.

Den fina akvarellen är gjord av Peter Reuterberg, www.akvarellkonst.se

 

 
Vi tar Hjärtumshistorien från början...
 
Hjärtum är en tätort i Lilla Edets kommun, Bohuslän (Västra Götalands län) beläget strax väster om riksväg 45 mellan Lilla Edet och Trollhättan. 2013 var invånarantalet i tätorten 366 personer.

Hjärtums församling hade 3 155 invånare 2006.

Bebott sedan urminnes tider

Fornfynden här visar att människor redan under förhistorisk tid bott i Hjärtumsbygden. Här har vikingar och andra sjöfarare färdats på älven och dragit sina skepp förbi de båda svårpasserade vattenfallen lilla edet och stora edet (numera Trollhättan...). Fortfarande finns det spår i markerna där man drog båtarna förbi fallen.

Det finns omkring 350 kända fornlämningar i Hjärtum. Talrika stenåldersboplatser ligger både vid insjöstränder och i det som då var kustläge. På bergen finns gravar av rösetyp från bronsåldern. Järnålderns gravar finns dels utspridda i form av högar, stensättningar och domarringar, men också i några gravfält av både äldre och yngre typ. Det finns också spår av älvkvarnar, ett par fornborgar och ett stort område med ålderdomlig fossil åkermark.

Danskt och norskt, och sen svenskt...

Under vikingatiden (800-talet) var Bohuslän danskt, och på 1200-talet blev det norskt under Harald Hårfager. Bohusläns befolkning led sannerligen under århundradena av ständiga strider mellan svenskar, danskar och norrmän - särskilt under 1600-talet då både Uddevalla och Kungahälla brändes ner. Oroligheterna slutade 1658 med freden i Roskilde då Bohuslän blev svenskt. 

Geografin

Hjärtum består i öster av en smal, öppen dalbygd längs Göta älv, i väster av mindre, inskjutande dalgångar omgivna av bruten, sjörik skogsmark. Vid Åkerström vittnar den kraftiga jordsänkninhen ner mot älven om den förrädiska och lättglidande leran längs Göta Älv. Vid Intagan, i sockens norra del, inträffade 1647 en stor naturkatastrof då 27 hektar mark rasade ner i älven och tog livet av minst 85 personer. Många av dessa omkom då de firade bröllop i ett värdshus vid älvstranden mitt i rasområdet. Tio år senare, den 25 september 1657, besegrades 2300 svenska soldater under befäl av Erik Stenbock av danskarnas 2200 man, under Iver Krabbe, i slaget vid Hjärtum. 

Kyrkan mitt i byn

Kyrkan av sten är troligen från 1200-talet. Vid en ombyggnad 1695-97 förlängdes den mot väster, och koret gavs sin tresidiga form. Ett gravkor i öster från 1672 gjordes om till sakristia vid en restaurering 1900-01, då tornet också byggdes. Altaruppsatsen härrör från 1700-talets början och predikstolen från 1758. Orgelläktarens bröstning har målningar som troligen är från 1741. Dopfunten är från 1200-talet.

Ortnamnet då? Ja, år 1273 skrevs namnet Hiærtheimi, och avser kyrkbyn. Ordet innehåller direkt eller indirekt en form av djurbeteckningen hjort och hem ‘boplats’, ‘gård’.