Välkommen till Hjärtumsbygden!

Hjärtumsbygden är en levande och vacker trakt, där föreningar och många andra samarbetar för att göra området till en attraktiv plats att bo på! Här finns både förskola och fritidsgård, och många av de som bor här pendlar till Lilla Edet, Trollhättan, Vänersborg, Kungälv, Göteborg, Stenungsund och Uddevalla. 

Om du vill veta lite om bygdens historia, kan du läsa vidare här nedan.

Den fina akvarellen är gjord av Peter Reuterberg, www.akvarellkonst.se

 

 
Vi tar Hjärtumshistorien från början...
 
Hjärtum är en tätort i Lilla Edets kommun, Bohuslän (Västra Götalands län) beläget strax väster om riksväg 45 mellan Lilla Edet och Trollhättan. 2013 var invånarantalet i tätorten 366 personer.

Hjärtums församling hade 3 155 invånare 2006.

Bebott sedan urminnes tider

Fornfynden här visar att människor redan under förhistorisk tid bott i Hjärtumsbygden. Här har vikingar och andra sjöfarare färdats på älven och dragit sina skepp förbi de båda svårpasserade vattenfallen lilla edet och stora edet (numera Trollhättan...). Fortfarande finns det spår i markerna där man drog båtarna förbi fallen.

Det finns omkring 350 kända fornlämningar i Hjärtum. Talrika stenåldersboplatser ligger både vid insjöstränder och i det som då var kustläge. På bergen finns gravar av rösetyp från bronsåldern. Järnålderns gravar finns dels utspridda i form av högar, stensättningar och domarringar, men också i några gravfält av både äldre och yngre typ. Det finns också spår av älvkvarnar, ett par fornborgar och ett stort område med ålderdomlig fossil åkermark.

Danskt och norskt, och sen svenskt...

Under vikingatiden (800-talet) var Bohuslän danskt, och på 1200-talet blev det norskt under Harald Hårfager. Bohusläns befolkning led sannerligen under århundradena av ständiga strider mellan svenskar, danskar och norrmän - särskilt under 1600-talet då både Uddevalla och Kungahälla brändes ner. Oroligheterna slutade 1658 med freden i Roskilde då Bohuslän blev svenskt. 

Geografin

Hjärtum består i öster av en smal, öppen dalbygd längs Göta älv, i väster av mindre, inskjutande dalgångar omgivna av bruten, sjörik skogsmark. Vid Åkerström vittnar den kraftiga jordsänkninhen ner mot älven om den förrädiska och lättglidande leran längs Göta Älv. Vid Intagan, i sockens norra del, inträffade 1647 en stor naturkatastrof då 27 hektar mark rasade ner i älven och tog livet av minst 85 personer. Många av dessa omkom då de firade bröllop i ett värdshus vid älvstranden mitt i rasområdet. Tio år senare, den 25 september 1657, besegrades 2300 svenska soldater under befäl av Erik Stenbock av danskarnas 2200 man, under Iver Krabbe, i slaget vid Hjärtum. 

Kyrkan mitt i byn

Kyrkan av sten är troligen från 1200-talet. Vid en ombyggnad 1695-97 förlängdes den mot väster, och koret gavs sin tresidiga form. Ett gravkor i öster från 1672 gjordes om till sakristia vid en restaurering 1900-01, då tornet också byggdes. Altaruppsatsen härrör från 1700-talets början och predikstolen från 1758. Orgelläktarens bröstning har målningar som troligen är från 1741. Dopfunten är från 1200-talet.

Ortnamnet då? Ja, år 1273 skrevs namnet Hiærtheimi, och avser kyrkbyn. Ordet innehåller direkt eller indirekt en form av djurbeteckningen hjort och hem ‘boplats’, ‘gård’.

 

 
 
 

 

Hjärtumsyxan

En yxa som är överträffar det mesta har gjort Hjärtum känt långt utanför landets gränser. Folk har genom åren vallfärdat till det lilla samhället för att få träffa smeden. Mästaren Willy Persson gick ur tiden 2013, 77 år gammal, men vår lokaltidning TTELA besökte honom i smedjan när han fyllde 75 år. Här nedan kan du läsa vad han berättade för reportern Carin Jacobsson.

(Foto: Carina Gran)

(Foton nedan: Maria Steen)

Willy Persson var tredje ­generationen som tillverkade den ­berömda Daskebackaren. När han gick ur tiden 2013 hade han arbetat i smedjan vid Hjärtumsvägen i 64 år. Han bodde också i Hjärtum, i samma hus där han växt upp. Det blev en hel del yxor genom åren, särskilt i början då varje snickare med självaktning skulle ha en Hjärtumsyxa att arbeta med.

– I början då både jag och Johan Skog jobbade blev det många. Jag har nog tillverkat långt över 50 000 yxor sedan jag började, berättade han för TTELA inför sin 75-årsdag. 

Att tillverka en yxa
Hemligheten med Hjärtumsyxan var en kil av stål som förstärkte yxan. I den glödheta ässjan la smeden in ämnet och värmde upp det. På ett smidesstäd slog man med slägga på ämnet för att forma det innan det svalnade. Efter ytterligare en stunds uppvärmning gjorde man ett hål i ämnet där yxskaftet skulle sitta. Därefter värmde man upp metallen flera gånger och bearbetade det med slägga och lufthammare tills formen var som man vill ha den.

Efter järnämnet klyvts skulle stålkilen på plats och det hela fogas samman. Slutligen härdades yxan genom att den glödheta metallen kyldes ned i en balja med vatten eller olja. Härdningen är en yrkeshemlighet som en yxmakare helst inte vill avslöja. Efter ytterligare en uppvärmning slipades yxan. Det tog Willy Persson runt tre timmar att tillverka en yxa, berättade han i intervjun:
– Den blir väldigt hållbar. En snickare i dag sliter inte ut en yxa härifrån. Förr kanske han gjorde det men då använde han yxan till allt som tillverkades från råmaterial. I dag jobbar man mer med färdiga och halvfärdiga material. Skaften tillverkade han dock inte. De köper han färdiga, tillverkade i hickory. Förr användes ask och då ville snickarna helst tillverka sina egna skaft. De köpte bara själva ämnet hos smeden.

När Willy Persson som 13-åring började som lärling hos Johan Skog tänkte han att det var ett tillfälligt jobb.
– Sjömanslivet lockade, men så blev jag kvar här. Och jag tycker nog att jag har haft det bra då jag tänker tillbaka. Det har funnits anställda i smedjan, men det var många år sedan och i kortare perioder. För det mesta arbetade smeden ensam och därför blev det inte många semesterdagar. Beställningslistorna var långa, konstaterade Willy.

Smedjan vid vägen

Smedjan byggdes 1932 vid vägkorsningen upp mot samhället.
– Vägen är bredare och högre nu. Jag minns från förr att den var lägre än smedjan.
Genom åren har smeden tagit emot många turister. Daskebackaren finns spridd även utanför landets gränser.
– Yxan är ju känd vida omkring, och många letar sig hit med vägbeskrivning, andra stannar till för att de har vägarna förbi, berättade Willy Persson för TTELA. 

 

 

Vår hembygdsförening

Hembygdsföreningen är en av Hjärtums alla aktiva och engagerade föreningar, där vi har föreläsningar, utställningar och olika evenemang - både vid själva hembygdsgården, men även vid det fina soldattorpet Askerödsgården liksom vid spånhyveln. Dessutom finns ett fantastiskt hembygdsmuseum, som är öppet under Vägkyrkan, Hjärtumsfestivalen och vid förbokade grupper - läs mer under Sevärdheter & Upplevelser!
Vi har också som tradition att hälsa våren välkommen på Valborgsmässoafton med tal, sång och musik på kyrkbacken, därefter firar vi gudstjänst samt dricker kaffe i församlingshemmet. 
 
Hösten 1953 startade en studiecirkel om Hjärtumsbygden hemma hos Gösta och Kerstin Andersson i Torp. Som studiematerial användes Manfred Svenungssons bok "Hjärtum - en sockens beskrivning". Manfred Svenungsson deltog inte bara i studiecirkeln utan var även guide på de utflykter som man gjorde runt om i socknen. Studiecirkeln avslutades med en middag, då förslaget väcktes om att starta en hembygdsförening. På så vis startade Hjärtums Hembygdsförening den 23 maj 1954.

Föreningens ändamål var och är att föra det lokala kulturarvet vidare till kommande generationer, och att bevara ett sammanhang mellan det som har varit, nuet och framtiden. 

Vår önskan är att Hembygdsföreningen ska vara en angelägenhet för alla som bor i Hjärtumstrakten, och vi blir väldigt glada om du vill vara med och stötta vårt arbete genom att bli medlem och komma på våra arrangemang!
 
Årsavgiften är 100 kronor för enskild medlem och 150 kronor för en familj.
Man kan sätta in pengarna direkt på vårt postgiro, 11 81 29-6 eller bankgiro 5695-5263.
Skriv ditt namn på inbetalningskortet!
 
Du kan också kontakta oss för att få ett inbetalningskort, ring då Carl-Axel Carlstein på tel 0520-65 50 64
eller skriv till Hembygdsföreningen, Hjärtumsvägen 14, 463 75  HJÄRTUM.
 
(Foton: Carina Gran)